Djurungar
Här kommer det komma information till dig som hittat en djurunge i naturen.
Att rädda eller inte rädda! Kidnappa inte djurungar!
Titta vad jag har hittat, mamma!
Vare sig det är en fågelunge, harunge, igelkottsunge eller annat vilt djur har barn en förmåga att hitta vilda djurungar. Över hela landet producerar naturen djurungar som inte flyttar på sig när människor kommer nära. Viltrehabiliterarnas riksförbund i Sverige (KFV-Riks) får under vår och sommar massor av telefonsamtal och förfrågningar om ”övergivna” eller påstått ”skadade” djurungar. I många fall har någon redan tagit hand om djurungen, kanske t.o.m. försökt att ge den mat, innan kunnig viltrehabiliterare kontaktats. De allra flesta av dessa djurungar behöver inte mänsklig hjälp. Tvärtom. Vår insats ökar dödligheten. Djurens egna föräldrar är bättre på att ta hand om sina ungar än vad vi människor är. Låt djuren vara om du inte säkert vet att de är övergivna. En del djur matar till och med bara sina ungar någon enstaka gång på natten. Sedan är det förstås ännu svårare för en del att acceptera att en del djurungar måste bli mat åt rovdjur.
De är nästa aldrig övergivna
För att säkert veta om en djurunge är övergiven behöver endera föräldern påträffas död, eller så kan djurungen bevakas under lång tid, många många timmar, på kikaravstånd, innan man kan börja bedöma den som övergiven. Så länge människan befinner sig i närheten av djurungen vågar sig inte föräldrar fram. Det är också en myt att djurungar som människan tagit i stöts bort av sina föräldrar på grund av människolukten. Fåglar (men undantag av gamar) har inte ens ett luktsinne som kan användas för det. Har du tagit i ett djur, även däggdjur, blir det ändå väl omhändertaget av sina föräldrar om du inom kort tid lägger tillbaks det där du hittat det. Om du hittat en harunge som exempelvis blir hackad av kråkfåglar kan du flytta harungen in till närmsta buskage, eller lägga en liten grenruska över den.
Mata inte ihjäl djurungar
Att ge övergivna djurungar mat är inte heller lätt. Djurungarna är oftast ”inställda” på en speciell föda, som deras föräldrar instinktivt vet om. Annan föda blockerar bara tarmen eller tillför inte den näring, vätska, mineraler och vitaminer djuret behöver för att överleva. Djurungen svälter ihjäl eller får fjäder/skelettrubbningar trots att vi tycker att vi ger den mat.
Förbjudet
Och sist, men inte minst, det är förbjudet att ta djur, även övergivna, ur naturen under längre tid än ca 48 timmar för andra än de människor som är utbildade och godkända viltrehabiliterare. Straffet kan bli böter på upp till flera tusen kronor. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket utfärdar rehabiliteringsgodkännanden efter ansökan. För att bli godkänd krävs att rehabiliteraren har en anläggning och kompetens passande för den aktuella djurarten. Var sådana anläggningar finns i landet kan du hitta på KFV-Riks hemsida eller hos din länsstyrelse. Anläggningen måste finnas färdig, och du måste ha godkännandet innan du får ta in djur. Det går alltså inte att begära tillstånd när man redan tagit in djuret.
Utbildning till viltrehabiliterare
Till KFV-Riks kan du också anmäla dig om du vill gå en grundutbildning för viltrehabiliterare.
Så: Rör inte djurungar i naturen även om du tror de är övergivna. Om du redan har gjort det, lägg tillbaks dem där du hittade dem. Chansen för djuret att överleva är större då. Kontakta Alltid en viltrehabiliterare för råd innan du tar hand om djuret.
Dessa råd och riktlinjer om vilda djur kommer via Stiernhööksgymnasiets djurhus:
- Djurungar ska aldrig betraktas som övergivna om inte modern påträffas död.
- Misstänker man att en fågelunge eller fågelkull är övergiven måste den övervakas på långt håll under många timmar för att man ska kunna konstatera att den inte matas. Har du inte tid att vaka, lämna fåglarna i fred!
- Vilda djur får inte omhändertas av privatpersoner i mer än 48 timmar. Dessa timmar kan ändå bli förödande för en djurunge.
- Djurungar av jaktbart vilt tillhör jakträttsinnehavaren. Att ta hem dem är detsamma som tjuvjakt.
- Tänk på att djurens föräldrar är bäst på att föda upp sina egna ungar.
- Om du är tveksam ta alltid kontakt med någon som kan arten innan du tar in ungen som du tror är övergiven.
- Många djurungar dör varje år på grund av missriktad djurvänlighet. Om de lämnats med sina mammor hade flertalet överlevt.
- Tron att djurungar som rörts av människor inte accepteras av sina föräldrar är felaktig.
- Kommer barn hem med djurungar de hittat ute, lägg tillbaka ungen på platsen där den hittats och lämna den ifred